onsdag 15 december 2010

En komisk hint av alla dagar utan sånt trams.

Jag vill inte smaka gårdagens rester. Och jag vill inte låsa mina dagar utefter någon annan.
Jag gillar inte smaken av bittermandel. Den kan få in mig på sjukhuset.

Jag har inte ens den blekaste aning om hur jag står.
Om jag står på ett ben,
två ben
tre ben
eller inget ben alls.

Jag vet ungefär lika mycket om mig själv, som jag egentligen vet om dåliga industrier:
dom är dåliga, och jag stöttar dom inte.




"Hon är så söt när hon sover"
Du vet inte ens om att den inte är menad för dig.
Du vet inte att jag spelar den för mig själv.

Inga kommentarer: