Går härifrån nu

men vad bra
Bry inte. Låtsas att jag kommer förstå. Det gör jag säkert.
Utan att vara säker på om det är rätt eller fel, så kommer jag ändå ta förgivet.
Givetvis!
Och det
inkluderar ju då

att du försvinnedärr för jag orkar inte heller försöka om så är fallet.
men det var väl lika bra
De ville ju det
Du ville väl det:

Mina händer kommer inte längre
vara
tafatta

Mina händer kommer inte längre
befinna sig
på din rygg.

Bombay Bicycle Club – Lights Out, Words Gone

ojdå!

orkar inte nu

ja.

is

with every year wider she bloomed a little bit longer 
to the roof of the sky with outstretched hands 
she made friends with the sun, shared enemies with no one 
counted weeks like she should of counted days 
and swallowed handfuls of night so she could sleep tight 
and turn her thoughts from its stone cold ways 


she would love, and it wouldn't take part 
and every every day she would echo echo 
in every single way she should let go let go 
but it had her in its sights cupids icy arrows 


- Listener - Falling in love with glaciers

Tyst nu
sluta lysa på mig staden, släck ner nu Visby
sträcker mig. Andas. Längtar uppåt. Ler.
 "ta mig till stjärnorna!" Jag tittar mot ett träd. Han ler snällt: säger att det inte blåser ikväll. Tyävrr...
Jag fastnar. Leendet dundrar i asfalten.
Jag kvider
Jag går hem igen med en kilometer is efter mig. Jag går och lägger mig ensam i min säng igen och kinderna och tårarna slutar vara is.

Drar om benen: var är du

Förlorar känslan för gravitaionen;
flyter samman med gruset.