Jag gick igenom några gamla bilder från tiden med dig.
Jag grät då. Men jag grät inte för att jag saknade det, eller för att det var fint, eller för att jag är olycklig.
Jag grät för att jag kom ihåg hur ensam jag kände mig.
"This is fact not fiction for the first time in years"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar