ffbnd

Light a fire, light a spark, 
Light a fire, a flame in my heart. 
We'll run wild, 

We'll be glow-in-the-dark. 
All the boys, all the girls, 
All the mess in the world 
All the boys, all the girls, 
All the mess that occurs. 
All the high's, all the low's, 
We'll run wild, 
We'll start glowing-in-the-dark. 
So we'll run wild, 
We'll be glow-in-the-dark.

skåne

It is steep / it is stone
Such recovery
From the daily press
The deepest nest
In keeper's keep


Sure some hazardry
For the light before
And after most indefinitely









Danger has been stole away
[Unverified]

This is axiom

Bon Iver/nick of time

"Turn down the lights

Turn down the bed 

Turn down these voices 

They're inside my head 

Lay down with me 

Tell me no lies 

Just hold me close 

And don't patronize me 

Don't patronize me

'Cause I can't make you love me 

If you don't 

You can't make your heart feel 

Something it won't 

Here in the dark 

In these final hours 

I will lay down my heart 

If I feel the power, but you don't 

No, you don't

'Cause I can't make you love me 

If you don't "

"Your civil servant I'm not civil to serve. 
My rival head is out but I'm the loser. 
Keep on screaming till you say what you think. 


"Close your lips, stop when you're ahead, 
'Cuz I've heard your stories I have heard them all, 
And there's no, no need, no need for excuses 
When I've heard your stories I have heard them all." 


You lust for anywhere that's not your home. 
It's been awhile since you leapt from the throne, 
I hear something, this street is quivering. 

It sounds like bodies learning bodies for sure. 
It sounds like us back in the basement after 
The liquid-loving judgement, and our troubles. 

"Close your lips, stop when you're ahead, 
'Cuz I've heard your stories I have heard them all, 
And there's no, no need, no need for excuses 
When I've heard your stories I have heard them all." 
Wait, you say, you lost yourself. 
You want to know why? 
You don't know anything! 
We don't need anything!"
_______

"The holy city breathed
Like a dying man
It moved with hopeful tears
With the tears of the blind

And on and on as the night drew in
Through broken streets
That sucked me in
My feet were bare and cut with stones
With walking to the promised land

I pushed through crowds
Through seas of prayer
Through twisting hands and choking air
A vulture at the wailing wall
I circled.
Waiting."

39.1

All tid försvinner.

Alltid försvinner.

Men jag vägrar lämna

Gott nytt år

Where do I become some one

Jag försöker
verkligen! jag försöker verkligen

Man ska orka en massa. En djävla massa. Jag hatar inte världen. Jag älskar livet. Vilken grej det är. Livet liksom. Världen är makalöst stor.

men
ibland känns det som
att jag måste vara med från alla håll
hos alla
med alla

men när
ska folk se mig
istället för att bara behöva mig

"jag förstår" hit och
"jag förstår" dit
Nej. Jag tror inte.   Jag är så rädd för att inte räcka till
jag är så rädd för att folk ska sluta behöva mig

Men jag behöver också någon
Men jag hittar ingen

någon som vill stanna
som är tillräckligt nära
som är tillräckligt lik
som inte tar mer än ger
som inte gör mig osäker
som inte gör mig velig
som inte gör mig delad,
som inte tar förgivet
någon som kommer till mig utan att behöva fråga innan,
som bara vet
att allt jag behöver just då är en djävla kram.


Folk tror så djävla mycket. Folk tror
och tror
och tror.
 Folk ljuger och låtsas
Människor är så. Och jag har svårt att tro. Jag gillar inte att lita, för jag vet nästan inte vad det är



Och varje gång jag försöker förklara för någon annan
går det upp för mig, precis i samma tid som orden slinker mig ur munnen, att
det låter, allt låter, så löjligt så svagt så vagt, så olikt mig.


jag kan inte gå vidare med något
jag är osäker på allt. vet inte längre var kartan över minfältet finns
Att sätta ned foten någonstans är en kraftansträngning som tar mig veckor,
 ändå ändrar jag mig oftast, för att jag inte vet hur nästa steg skulle se ut,
och jag är rädd för mina egna tankar, då jag fantiserar om hur hela jag skulle sprängas i bitar
Alltid kollar jag tillbaka och ser fotspåren, hur jag ser dom härifrån, och tänker på hur dom såg ut när jag stod där
Vid ett område kan jag se att mina båda fötter har stått på jorden
 dina spår är också där
Jag gråter varje gång jag tänker på det
Och jag gråter varje gång jag vänder om och ska försöka igen,
för varje gång så möts jag av en kyla som slår emot mig från mitt eget medvetande;
 du är inte där


Men jag återvänder hela tiden
Varje gång jag försökt gå därifrån,

jag är inte hel nog

Och jag orkar inte med
att folk tar mig förgivet.
Jag får inte vara sjuk
jag måste allt och jag måste mer än så,
för alla andras skull
Se mig gärna som självisk,
för i tidningarna står det
att ibland måste man få vara det

Tyvärr tror jag inte på dom heller,
så jag återvänder snart
Det är för många som bankar på min dörr
Några har börjat sparka
och mitt dåliga samvete dränker mig

Frihet/ALLA FAGRA

"Förr var ni tysta underlägsna

Men i Accra tysta i protest

Med era kläder så vita

Nu är krigets tryck en bleknad rest

Vi säger ja till mänskligheten

Den väg som våran framtid ser

Vi säger nej till våldets öden

Vi sitter tysta nu och ber

Och när rasism är verkligheten

Var snäll berätta om din dröm

Hur länge ska vår söndag mörkna

Snart faller du i sorgsen sömn

För när april har nått sitt delta

Då har din fiende fått nog

Då ringer skottet i vårt hjärta

Men det var inte du som dog

För i ditt hjärta flyter kärlek

Och när den kulan rev din kropp

Då rann din kärlek ut till världen

Och duvan flög till bergets topp

Nu kan vi skörda dina frukter

Inga druvor ska slängas ut

Och utan våld kan vi förändra

Ja vi kan lyckas utan krut

För ni som tagit oss till fånga

Ni ska snart ångra ert förtryck

I vinterns frid ska nycklar skramla

Och dörren öppnas med ett ryck

Men vi ska inte ge tillbaka

Ni ska bli varse fredens kind

För med ett öga för ett öga

Så kommer världen att bli blind

Men står vi upp för alla svaga

Och tänder hoppets klara bloss

Håller vi hårt i våra minnen

Kan framtiden drömmas av oss

Det är i morgontimmans mörker

Som ljuset kan får liv

Det är när natten är som mörkast

Som morgonen äntligen tar vid

Så sjung Lucia

Berätta vad dina ögon sett"

Your heart felt like home

Och jag frågade ju dig

"vad är hem?"

"sängen. En bra låt. En kram"

typ.           längtar. 

Utkast

"hej
såg dig

Jag kunde inte kolla
blundade
råkade kolla ändå
mitt hjärta föll
, skrapade alla sina knän
och mina

"ingen är som du" nej tack fast jo
för nu är någon annan jag
och du behöver ju inte mig som
jag. Inte oss. inte du och jag



.
inte längre.
 jag var då. nu är nu.
du är nu.
jag är då.

tryggheten finns inte. den blev bortkastad och det kände jag
redan när du sa

"kanske"

Men det gör nog inget
för om, när/om, du kryper tillbaka
och vill

igen.
så kommer jag behöva dig.
(men just nu låtsas jag bara. för din skull kanske.) (tror jag)"