måndag 26 mars 2012

var tog du vägen?

varför sa du så
om det inte betydde något?

jag trodde att du var annorlunda
att du blivit beghandlad likadant som du behandlar mig nu

du gör mig så makalöst besviken

torsdag 8 mars 2012

lördag 25 februari 2012

Går härifrån nu

men vad bra
Bry inte. Låtsas att jag kommer förstå. Det gör jag säkert.
Utan att vara säker på om det är rätt eller fel, så kommer jag ändå ta förgivet.
Givetvis!
Och det
inkluderar ju då

att du försvinnedärr för jag orkar inte heller försöka om så är fallet.
men det var väl lika bra
De ville ju det
Du ville väl det:

Mina händer kommer inte längre
vara
tafatta

Mina händer kommer inte längre
befinna sig
på din rygg.

Bombay Bicycle Club – Lights Out, Words Gone

söndag 19 februari 2012

lördag 18 februari 2012

onsdag 15 februari 2012

is

with every year wider she bloomed a little bit longer 
to the roof of the sky with outstretched hands 
she made friends with the sun, shared enemies with no one 
counted weeks like she should of counted days 
and swallowed handfuls of night so she could sleep tight 
and turn her thoughts from its stone cold ways 


she would love, and it wouldn't take part 
and every every day she would echo echo 
in every single way she should let go let go 
but it had her in its sights cupids icy arrows 


- Listener - Falling in love with glaciers

torsdag 2 februari 2012

Tyst nu
sluta lysa på mig staden, släck ner nu Visby
sträcker mig. Andas. Längtar uppåt. Ler.
 "ta mig till stjärnorna!" Jag tittar mot ett träd. Han ler snällt: säger att det inte blåser ikväll. Tyävrr...
Jag fastnar. Leendet dundrar i asfalten.
Jag kvider
Jag går hem igen med en kilometer is efter mig. Jag går och lägger mig ensam i min säng igen och kinderna och tårarna slutar vara is.

Drar om benen: var är du

Förlorar känslan för gravitaionen;
flyter samman med gruset.

tisdag 31 januari 2012

Citerar

Jag har läst tre böcker de senaste två månaderna.
bra va


"Jag se hennes ögon röra sig under ögonlocken Färglösa glober. Ser hennes drömmar födas och dö, den ena efter den andra. Ser dem tumla omkring med varandra som fiskar i ett nät. Hon är fiskaren som försöker fånga sina drömmar.
Och jag önskar att jag är en av fiskarna.
Att jag är hennes dröm.
Kan blåsa bort de andra fiskarna. Säga åt dem att försvinna.Och själv skapa nya.
Sätta hennes ögon i rörelse. Hjälpa henne. Rädda henne.
Jag är rädd att hennes drömmar är ljusblåa.
Illusioner. Onda illusioner.
Jag fruktar att inget någonsin bli henne till hjälp"
  - Jag heter Ísbjörg, Jag är ett lejon

"I själva verkar har hon varit fullständigt oförmögen att överhuvud taget tänka på någonting. Alla tankar flyter för tillfället ihop och blir en enda sörja. Ibland.
Det måste rättas till.
 Och sedan säger dom att hon är fruktansvärt tungsint och dessutom befinner hon sig i en farlig deprission. Och då förstår hon sörjan bättre"
  - Jag heter Ísbjörg, Jag är ett lejon



 "Jag ser dig för mig i morgon
fastän morgondagen är en chimär.
Jag ser dig, för mig
som jag vill se dig"
- Sid 14 "Z en kärlekshistoria"

Hej, det är så mycket jag vill och kommer att skriva här. Men jag börjar såhär, för att melodin följer mig och texten är bland det vackraste jag vet.

Goldenrod and the 4H stone,
the things I brought you,
when I found out you had cancer of the bone

Your father cried on the telephone,
and he drove his car into the navy yard,
just to prove that he was sorry

In the morning, through the window shade,
when the light pressed up against your shoulder blade,
I could see what you were reading.

All the glory that the Lord has made,
and the complications you could do without,
when I kissed you on the *mouth.

Tuesday night at the Bible study,
we lift our hands and pray over your body,
but nothing ever happens.
I remember at Michael's house,
in the living room when you kissed my *neck,
and I almost touched your blouse.

In the morning at the top of the stairs,
when your father found out what we did that night,
and you told me you were scared.

All the glory when you ran outside,
with your shirt tucked in and your shoes untied,
and you told me not to follow you.

Sunday night when I cleaned the house,
I find the card where you wrote it out,
with the pictures of you mother.

On the floor at the great divide,
with my shirt tucked in and my shoes untied,
I am crying in the bathroom.

In the morning when you finally go,
and the nurse runs in with her head hung low,
and the cardinal hits the window.

In the morning in the winter shade,
on the 1st of March on the holiday,
I thought I saw you breathing.

All the glory that the Lord has made,
and the complications when I see His face,
in the morning in the window.

All the glory when he took our place,
but he took my shoulders and he shook my face,
and he takes and he takes and he takes.
 Sufjan Stevens - Casimir Pulaski Day

torsdag 12 januari 2012